Ghana miss you

...börjar imorgon.

9.40 lyfter planet som tar mig till Amsterdam, för vidare färd mot Ghana. Som jag har längtat och drömt om den här resan hela mitt liv. Inte var det helt självklart att det skulle bli just Ghana, men jag har alltid velat besöka Afrika. Inte för att åka på safari eller vandra i öknen, utan för att få göra skillnad. När jag fick veta att jag väntade barn 2008 tänkte jag både en och två gånger, att det kanske skulle innebära att jag skulle behöva ge upp min dröm. Det spelade mig ingen större roll just då, eftersom att jag längtade så efter att få träffa den lilla som växte i min mage, och dessutom inbillade mig att jag skulle bli en sådan mamma som lindade in sitt lilla knyte och reste dit andan föll på (naiv är bara förnamnet).

Nu har det gått fyra år, och livet har förändrats. Mål och drömmar har bytt skepnad, men längtan efter Afrika har alltid funnits kvar. Nu föll allting på plats, tiden fanns, och pengarna räckte precis till. Mina föräldrar har gått i pension och kan ta hand om min dotter. I tre veckor ska jag vara på barnhemmet Mums Children Care i den lilla fiskebyn Senya Beraku, ca 4 mil sydväst om Ghanas huvudstad Accra. Det är ca 20-25 barn mellan 1-10 år som bor på barnhemmet, och jag kommer att hjälpa till med undervisning och omvårdnad. Jag är ingen lärare, och inte heller någon sjuksköterska, men jag längtar efter att få göra vad jag kan för dessa barn som inte har någon annan i hela världen förutom varandra. Jag vill få dem att känna att de spelar roll, att det betyder någonting att de finns, och jag vill ge dem bättre förutsättningar i livet.  

Kanske är jag naiv som tror att jag ska kunna göra någon skillnad. Jag har inte mängder med pengar för att köpa dem material, bygga dem ett hus, installera solenergi eller dra vattenledningar, men jag tror verkligen att kärlek och närhet kan ge barn styrkan att ta sig vidare på egen hand. Att känna att det finns någon som tror på en, och framförallt bryr sig. Det kan jag ge. Det kan alla ge.

Jag önskar, och vet, att barnen i Ghana kommer att spela stor roll i mitt liv. Jag hoppas att jag kommer att få möjlighet att besöka dem många gånger framöver, både ensam och tillsammans med min dotter. Jag har planer, drömmar och visioner för alla dessa barn, fastän jag inte träffat dem ännu. Hur många av dem som blir verklighet får framtiden utvisa. Och framtiden börjar nu. 

---

Jag kommer att försöka uppdatera den här bloggen så ofta jag kan, men jag är medveten om att både el och internetuppkoppling är sällsynt i Ghana. Men jag har förstått att vi volontärer kommer att träffas i en av de större städerna en gång i veckan, plus att jag själv kommer att resa runt under mina lediga helger, så då finns det säkert möjlighet.

Om Ni vill bidra med någonting till barnhemmet, utan att det går via flera olika mellanhänder - tveka inte att kontakta mig på [email protected], så ser jag till att det kommer fram och används där det behövs mest. En hälsoförsäkring för ett barn under 1 års tid kostar oss sex kronor - förstå vilken skillnad vi tillsammans kan göra för dessa barn - för summan av kostnaden för en extra dressing på Max.

Ingen kan göra allt - men alla kan göra något. Glöm inte det!